MEDIEKRITIK

Granskning av media har blivit något av en folkrörelse. Vissa ämnen, krig - utrikespolitik och genusfrågor får mer uppmärksamhet. Men denna folkrörelsen har tagit ytterligare ett steg - att publicera egen media. Indymedia är ett bra exempel på detta.

Vad är det som driver oss?
I Maria-Pia Boethius bok Makt och ärlighet påpekar hon att lönsamhetskraven inom tidningsbranschen har ökat, från 10% på 70-talet till 30% under 90-talet. Detta har inneburit att journalister har fått allt kortare tid på sig att skriva artiklar, vilket i sin tur har lett till att kraven på källor blivit allt lägre. Artiklarna har blivit kortare och ändrat
karaktär. Maria-Pia Boethius berättar också att 60% av medias
inkomster kommer från annonsörer. Kraven på förtjänst har ökat, samtidigt som allt mer plats i tidningen upptas av annonser.
Under 90-talet gick alla vänsterdagstidningar i konkurs och det skedde en gradvis värdeförskjutning i hela Sveriges medielandskap. Den enda sanna vägens politik inleddes. Tidningsredaktörer fick sparken gång på gång, något som varit ovanligt under 80-talet. Mycket av det som tidigare tillskrivits nyhetsvärde gavs inte längre plats och ingen talade om varför. Till exempel så blev nyheter angående USA:s förehavanden i Sydamerika färre. Och USA:s "fakta" om vad som hade skett ansågs mer tillförlitliga än uppgifter från till exempel FN eller Amnesty. Journalisternas uppgift är inte att granska vad andra journalister gör, utan att presentera källor som stödjer den verklighetsbild de vill skildra. Journalisterna kan därför presentera osanning på osanning utan att deras verksamhet granskas och felrapporteringar uppdagas. Journalister granskar sällan journalister, enligt samma logik som att poliser inte anmäler poliser och politiker håller varandra om ryggen. Vem skall höja en kritisk röst i det odemokratiska mediabrus som omger oss?

Mediesituationen idag. Några av problemen.
1) Ägandet och ägarkoncentrationen.
- En yttrandefrihetsfråga. Vem äger media? Det här handlar i slutändan om vem som ges utrymme i våra medier. Vem kommer till tals? Vilka miljöer/sammanhang/personer skildras? Och på vilket sätt?

2) Ekonomi. Vinstintressen.
Tidningar vill sälja så många lösnummer som möjligt och TV vill ha så många tittare som möjligt. Man ser på människor som "konsumenter”. Borgar för
sensationsjournalistik och skandalrubriker.

3) Den enskilda journalistens anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Det är i dagsläget i princip omöjligt att få fast anställning som journalist. Två/tremånadersvikariat har flera hundra sökande. Projektanställningar,visstidsanställningar och timvikariat lika många. Den omänskliga konkurrensen gör den enskilde journalisten till en otrygg och därmed lättbearbetad anställd. Är du inte snabb nog att hitta den där skarpa vinkeln/imponerar du inte på cheferna, finns det hundra andra som väntar på att få ta din plats.  

4) Vad är en nyhet?
Vad som är en nyhet är ett axiom ”Värdering, värde, förmenande, åsikt; hos filosoferna: sats som utan bevis antages för sann” -Svenska akademiens ordbok. Det innebär de facto att vi mediekonsumenter är helt utlämnade åt journalisters, redaktionschefers och medieägares ”värderingar, förmenade och åsikter”, beträffande vilka nyheter vi får oss tillhanda.

5) Vad är ”Allmänintressant”?
Hänger ihop med föregående punkt. Det där mytomspunna allmänintresset är varje chefredaktörs alibi för att skicka ut sina journalister att krypa i buskar, fotografera Robinsondeltagare i förnedrande poser och förfölja förtvivlade sörjande anhöriga. 

6) Positiva/negativa nyheter
Det skildras nästan uteslutande negativa nyheter i media. Det har delvis med sensationslystnad att göra, men det handlar också om att det är svårt att skildra positiva nyheter utan att det blir propaganda eller reklam.

Vad skiljer då oss?
Har inte vi samma problem? Jo. Till viss del. I och med att vi på Dokument Underifrån bedriver journalistisk verksamhet måste vi också hantera dess inneboende problematik. Vi gör reportage, funderar ut uppslag, väljer bland
och utför dem. Vi väljer ut vem vi skall intervjua, vilka frågor vi skall ställa, och vi klipper ihop intervjuer till visuellt tillfredsställande och hanterbar längd. Vi försöker vara medvetna om de problem som finns inbyggda i journalistiken som berättarteknik. Vi erkänner journalistikens fel och brister och vi har som mål att experimentera och utveckla alternativa berättarformer. Vi vill utmana de regerande berättarteknikerna och erbjuda alternativ. Har du tankar/åsikter kring hur vi berättar, vill berätta själv, eller vill ge förslag på hur vi kan berätta, tveka inte att höra av dig till oss!

Info@dokumentunderifran.se

Hjälp till
Donera

-